Jag upplever att musik i förskolan är något som allt som oftast förpassas till en kort stund under samlingen som hålls på förmiddagen i samband med fruktstunden. Detta tycker jag är mycket synd då det finns så mycket mer att göra med musik än att bara sjunga. I läroplanen för förskolan redogörs det för att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse sång och musik, dans och drama" (lpfö 98 rev. 2010 s. 10). Det ingår alltså i vårt uppdrag som förskollärare att tillsammans med barnen arbeta med musik.
Anledningen till att det förekommer så pass lite musik i förskolan tror jag är att många pedagoger känner sig obekväma och främmande för musikämnet. De förknippar musiken med att kunna sjunga vilket jag tycker är synd. Ehrlin (2012 ss. 139) beskriver förskolan som en naturlig plats för musik, men hon menar att det finns de pedagoger som inte känner sig säkra inom ämnet och därför drar sig för att använda sig av musik i verksamheten med barnen. Under workshopen som vi hade tillsammans med Karin Lindahl fick vi i klassen mycket bra inspiration till nya aktiviteter med musik som inte bara handlade om att sjunga. Vi fick bland annat göra en övning som handlade om rytm, takt och puls där vi fick gå i takt med musiken och allt eftersom fick vi instruktioner att följa. Karin bad oss bland annat att gå till varannat pulsslag och att ta fyra steg i en takt. Detta tycket jag var en mycket bra övning som pedagoger i förskolan lätt kan anpassa efter barnens ålder genom att klappa i det tempo barnen ska gå. Karin gav oss också nya begrepp att använda i arbetet med barnen i barngruppen, hon introducerade oss för fyra stycken notnamn. Vilanot (helnot), klivnot (halvnot), gånot (fjärdedelsnot) och springnot (åttondelsnot).
Karin Lindahl lyfte under sin workshop vikten av att du själv som pedagog är engagerad och intresserad av det du gör. Hon menar att om du som pedagog är ointresserad av det du lär ut kommer barnen också att bli det då de speglar dina känslor. Hon menar också att det är viktigt att pedagoger i förskolan utgår från det de själva är bra på då verksamheten på så vis blir av högre kvalitet. Är du bra på att sjunga är det det du ska göra med barnen och inte spela instrument. Lämna de uppgifter som du anser dig mindre bra på till någon som är bättre på dem. Något som jag anser är mycket bra i förskolan är att vi arbetar i arbetslag vilket gör att det alldeles säkert finns personer som är olika bra på allt och detta ska vi se som en tillgång.
Jag anser
att musiken borde få utrymme i verksamheten inte bara under de planerade
aktiviteterna utan även i den fria leken. Detta tror jag många gånger kan vara
främmande för pedagogerna i förskolan då de har för vana att sjunga och spela
under samlingarna och inte vid andra tillfällen under dagen. Jag anser som jag tidigare
nämnt att du som pedagog inte ska se musik som något jobbigt och svårt. Musik är
ett brett ämne där det finns stora möjligheter att anpassa verksamheten efter
alla individer. I den spontana verksamheten anser jag att musik går att få in
på många sätt. Något som jag har märkt när jag arbetat i förskolan är att musik
många gånger har en lugnande inverkan på barnen därför tycker jag det är mycket
bra att tidigt på morgonen sätta på lugn musik på låg nivå för att skapa lugn
och harmoni.
Referens:
Ehrlin, Anna
(2012)Att starta musikprofil i förskolan I
Söderman, Johan & Riddersporre, Bim
(red.) Musikvetenskap för
förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 138-152
Läroplan för förskolan Lpfö̈ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar