Besök på Navet

Idag har vi varit på ett mycket inspirerande besök på navet. Under dagen har vi fått se lokalerna för att skapa oss en uppfattning om vad som finns att göra för barn i förskoleåldern. Vi fick även sitta i smågrupper och diskutera möjligheterna med att ta med en barngrupp till navet. Vi diskuterade också huruvida vi som blivande pedagoger kan ta med oss inspiration till vår verksamhet i form av aktiviteter, upplägg av miljön och förhållningssätt gällande arbete med de naturvetenskapliga ämnena och hållbar utveckling i relation till skapande.

Skiss om material vi sett under rundvandringen, estetiska uttrycksmedel de använt sig av och de möjligheter vi sett med att använda oss av samma material i verksamheten.

Under besöket på Navet ändrade jag uppfattning när det gäller att ta med en barngrupp dit. Jag har alltid trott att barnen i förskolan är för små för att ha något utbyte av det som Navet lär ut. Med hjälp av Anna Gunnarsson (pedagog på Navet) har jag nu ändrat uppfattning till att det finns mängder att göra för barn i alla åldrar. När vi gick igenom navets lokaler och fick se allt inspirerande material de erbjuder förklarade också Anna att de hade en mängd olika program för barn i olika åldrar. Hon berättade att du tillsammans med din barngrupp kan komma till navet och få undervisning inom en mängd områden, till exempel kemi, kroppen, hållbar utveckling och teknik. Under besöket berättade Anna att det även finns olika material att låna till sin förskola som rör de olika ämnesområdena.

Några bilder från rundvandringen

På eftermiddagen föreläste Anna om hållbar utveckling och vikten av att ta tillvara på på vår jord. Hon talade bland annat om hur vår användning av plast ständigt ökar, hon menar att det är viktigt att vi vuxna gör oss medvetna om vår konsumtion och att vi lever hållbart och tänker på jordens framtid. Detta för att vi sedan ska överföra vår kunskap till barnen för att de i sin tur ska förhålla sig mer hållbart under sin uppväxt och i vuxenlivet. Efter föreläsningen fick vi i uppgift att skapa egna produkter som synliggör ett budskap gällande hållbar utveckling. Vi skulle skapa en produkt som riktar sig till vuxna och en till barn. Resultatet blev i gruppen väldigt varierat och alla hade bra budskap som jag tycker att vi ska tänka på i vår vardag.

Detta är lite av det som skapades under eftermiddagen

Efter denna dag har jag tagit till mig mycket kunskap och i min blivande roll som pedagog kommer jag garanterat att vilja ta med mig barngruppen till navet för att tillsammans med de uppleva och lära hur roligt det är med skapande och naturvetenskap.

Referens:

Anna Gunnarsson, Navet 1, 28/1-15, Navet

Didaktiska aspekter på olika material

Lena Lyckeståhl höll i måndags en föreläsning kring didaktik. Hon tog i början av föreläsningen upp betydelsen av begreppet didaktik. Enligt svenska akademins ordlista syftar ordet didaktik på "läran om undervisningsmetodik". Lyckeståhl i sin tur förklarade det som att didaktik handlar om undervisningens innehåll och form.

I föreläsningen talade Lyckeståhl också om att det finns ett antal didaktiska frågeställningar att ställa sig i planeringsstadiet av det pedagogiska arbetet, detta för att skapa en meningsfull och bra lärsituation tillsammans med barnen. Frågeställningarna är följande:

• Vad ska undervisningen innehålla?
• Hur ska detta göras tillgängligt?
• Varför ska man lära?
• Vem är det som ska lära?
• När ska man lära?
• Med vem ska man lära?
• Var ska man lära
• Vem bestämmer lärandet?

Dessa frågeställningar är något jag upplever att jag använt mig mycket av i min planering av aktiviteter tillsammans med barnen i barngruppen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Jag upplever att den har varit till stor hjälp för att strukturera aktiviteterna och jag har också lärt mig mycket genom den som jag kommer ha nytta av i min blivande roll som pedagog i förskolan. När jag anordnat spontana aktiviteter med barnen utan planering anser jag att de inte blivit lika lyckade. Jag har då inte haft någon grund att stå på gällande vad som skall hända under tillfället, vilka som ska delta och varför de ska lära sig det aktiviteten handlar om. Jag anser också att barnen blivit mindre intresserade  av att delta då de upplever att jag är osäker på vad som ska ske. 

Lena Lyckeståhl tog i sin föreläsning upp att förskoleverksamheten ska vila på några aspekter vilka är lek, lärande, omsorg och fostran. Hon menar att något som är viktigt för en fungerande verksamhet är att ta hänsyn till barnens erfarenheter och intressen. Det är även viktigt att ta tillvara på barnens drivkrafter att söka ny kunskap. Med detta menar hon att det i förskolan finns mycket plats för spontana lärsituationer vilka vi ska ta tillvara på i den mån det går. Ett exempel på detta skulle kunna vara att pedagogerna har planerat att gå till lekparken. Några barn klär på sig och går ut på gården för att vänta på att alla är påklädda och klara att gå. På gården finns ett stort träd och under detta finns en vattenpöl, i denna vattenpöl ligger en snigel. Snigeln väcker barnens nyfikenhet och de rusar till en av pedagogerna för att ställa en mängd frågor om den. Vart kommer den ifrån? Vad äter den? Gillar den vatten? Får vi bygga ett hus till den? Vid denna situation ställs pedagogerna för ett val, ska de ta tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära eller ska de följa planen och avbryta barnen för att gå till lekparken? Inget av alternativen behöver vara fel. Pedagogerna kan tillexempel möta barnen med nyfikenhet och säga att de tillsammans kan kolla upp mer om sniglar när de kommer tillbaka från lekparken. De kan också ta tillvara på nyfikenheten när den dyker upp genom att någon i arbetslaget stannar med de barn som intresserade sig för snigeln för att utforska och ta reda på mer om den. Resterande del av arbetslaget och barngruppen kan då gå till lekparken. Lena Lyckeståhl menar att det är viktigt att vara nyfiken på barnen och deras intresseområden för att de ska vilja lära sig.

I kursen som jag nu läser ingår verksamhetsförlagd utbildning i fyra veckor sammanlagt. Under de veckorna ska jag vara på en förskola. En del i kursen är att skapa ett eget didaktiskt material att ta med ut till praktikplatsen. Innan föreläsningen om didaktik hade jag svårt för att veta vad för typ av material de syftade på men nu i efterhand har jag fått en bra insikt i vad ett didaktiskt material kan vara. Lyckeståhl menar att ett didaktiskt material kan vara i princip vad som helst men det krävs att du har ett syfte med det, till exempel vad vill du att barnen ska lära sig?

Bilden visar anteckningar från föreläsningen samt exempel på ett didaktiskt material som Lena Lyckeståhl visade oss under föreläsningen.

Referens:

Lena Lyckeståhl, Didaktiska aspekter på olika material, 26/1-15, Högskolan Borås

Textil

Idag har vi haft en workshop i textil med Eva Wahlström, vi fick testa på två olika saker vad gäller textil. Det ena var fritt broderi i grupp och det andra var textiltryck. Detta tillfälle inspirerade mig mycket och fick mig att inse hur kul barn och pedagoger kan ha tillsammans i skapandet med textil. Vi fick i uppgift att läsa en dikt som vi sedan skulle utgå ifrån när vi broderade fritt på en och samma duk. Detta anser jag är något man även kan göra i förskolan med mindre grupper. Det övar barnen på att sy men de blir även tränade i turtagning och att dela med sig av det de har. Detta kopplar jag till Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010 s. 9) där det redogörs för att "förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler" Det andra momentet som vi hade under workshopen var textiltryck. Vi fick trycka vad vi ville på lakansväv. Detta är något jag tror att barnen i förskolan hade tyckt var väldigt roligt, de kan genom textiltryck uttrycka sig fritt eller med hjälp av färdiggjorda stämplar och schabloner.

Under workshopen lärde jag mig även att se kopplingar mellan textil och andra ämnesområden som finns i förskolan, till exempel språk. Genom att barnen använder sig av nya tekniker så som vävning, broderi eller tovning ökar också deras ordförråd eftersom de blir introducerade för en mängd olika begrepp som är nya för dem. Björkdahl Ordell m.fl. (2010 s. 1) menar att i arbetet med textil i verksamheten kan olika ämnesområden knytas ihop och bilda ny kunskap. Under tiden de arbetat med detta projekt har de sett att barn lärt sig nya saker inom matematik och språk. Teoretisk och praktisk förståelse kan alltså knytas samman och bilda ny kunskap hos barnen (2010 s. 1). Björkdahl Ordell m.fl. (2010 s. 9) lyfter det faktum att de ser på lärandet som något som från början grundar sig i praktiskt arbete. De menar att när pedagogerna arbetar med textil i förskolan kan de introducera barnen för nya begrepp. En annan faktor som påverkar lärandet är att barnen efter och under sitt skapande bör bjudas in till samtal kring det som sker. Barnen kan tillexempel diskutera vad de gjort och hur de gått tillväga. Detta skapar en djupare förståelse inte bara inom textil utan även inom språk, genom att barnen får öva på att uttrycka sig och göra sig förstådda. Detta är något som jag kan koppla till mina egna erfarenheter gällande barn och lärande. I förskolan är det oerhört ovanligt att barn lär sig saker genom att en pedagog står framför de och berättar om olika saker. Det är allt som oftast så att de upplever det som de lär sig, ett exempel kan vara att de går till skogen om de ska lära sig om olika träd.

De kursmål jag kopplar till detta inlägg är:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Språkutvecklande arbetssätt

Efter kursintroduktionen idag har vi haft vår första föreläsning i denna kurs. Vi fick träffa Ann-Katrin Svensson som pratade om metoder för språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Under föreläsningen gick hon in närmare på två metoder för läsinlärning, helordsmetoden/whole language och syntetisk metod/ljudningsmetoden. 

Helordsmetoden

Helordsmetoden beskrev Svensson som en metod som används för att lära barn läsa och hon menar också att den går att använda med mycket små barn, till och med de barn som ännu inte hunnit fylla ett år. Svensson förklarar metoden med att vuxna presenterar bilder av hela ord för barnen. Med hjälp av detta lär sig barnen att känna igen ordbilden av olika ord. När pedagoger eller andra vuxna använder sig av denna metod är det viktigt att de skriver med gemener och inte versaler. Detta för att olika ords ordbild blir olika både vad gäller form och längd när man skriver med gemener medan endast längden av ordet skiljer sig när man skriver med versaler. Alla ord har olika ordbild och detta kan barnen lära sig och därför kan de känna igen ord när de ser dem. När barnet blir äldre och möter skrift i till exempel böcker blir det enklare för de att lära sig läsa menar Ann-Katrin. Hon menar också att barn med hjälp av helordsmetoden lär sig att dra slutsatser och se mönster, detta gäller exempelvis att se hur många barn i gruppen som har A i sitt namn eller hur många barn som har en bokstav som "går ner i källaren". 

Ovan ser du tre exempel på hur olika ordbilder kan se ut.

Lindö (2009 ss. 38-39) beskriver helordsmetoden som en metod där man börjar med att lära ut helheten och sedan går över till att lära ut delarna. Hon menar att helordsmetoden går ut på att först presentera en hel berättelse för barnen för att de ska få en förståelse för hela språkets betydelse. Därefter går man över till att medvetandegöra barnen om språkets formsida, alltså visa på meningar, ord och enstaka fonem (ljud). Lindö menar att denna metod är den som används av flest barn när de lär sig läsa på egen hand. Metoden börjar främst med att barnen lekläser, därefter övergår det i att barnen börjar känna igen vissa ord som ordbilder och har då nått nästa nivå inom helordsmetoden vilken innebär att barnen kan identifiera ord som bilder men ännu inte urskilja de enskilda ljuden i orden. När barnet nått en högre nivå inom helordsmetoden och alltså lärt sig att ljuda de olika bokstäverna har hon/han kommit in i den fonologiska fasen och det dröjer nu inte länge innan barnet kan ljuda allt fler ord och barnet har knäckt läskoden.

Ljudningsmetoden

Den andra metoden som Ann-Katrin Svenson beskrev i sin föreläsning är som jag tidigare nämnde ljudningsmetoden. Hon beskrev denna metod som den som är vanligast förekommande i Sveriges förskolor och skolor då den är vetenskapligt beprövad till skillnad från helordsmetoden. Genom att använda sig av ljudningsmetoden tränas den fonologiska medvetenheten, vilket innebär att barnen lär sig mer om bokstävernas olika ljud. Ann-Katrin lyfte under föreläsningen ett antal olika aktiviteter som man kan hålla i barngruppen för att öka den fonologiska medvetenheten och på så vis även lägga grunden för att arbeta med ljudningsmetoden. Hon menar att det bästa är att utföra dessa aktiviteter i grupp då barnen tillsammans kan lära sig och sedan utforska metoden att ljuda. Den första aktiviteten som hon tog upp var att fråga barnen om de kunde höra ljudet K i ko? eller I i bok. Svarar barnen rätt på dessa frågor har de en fonologisk medvetenhet. En annan aktivitet är att i samling introducera barnen för rim och ramsor då de på så vis blir medvetna om de olika språkljuden kopplade till varandra. 

Ovan är ett exempel på hur man använder sig av ljudningsmetoden. Sätter ljud på varje enskild stavelse

Lindö (2009 ss. 38-39) beskriver ljudningsmetoden som en metod där man utgår från varje stavelses ljud. Detta för att lära sig att utveckla fonologisk medvetenhet men också för att förstå den alfabetiska principen. Genom ljudningsmetoden får barnen lära sig en stavelse i taget och hur den låter. Efter att barnen har lärt sig ett antal stavelser (både vokaler och konsonanter) får de öva på att föra samman dessa ljud till ord. Här kan man då se en skillnad ifrån helordsmetoden då man inom ljudningsmetoden börjar med att lära sig delarna i ordet och sedan sammanfoga dessa till en helhet medan det inom helordsmetoden är tvärtom, först helheten och sedan delarna.   

Det jag tar med mig från denna föreläsning är att det inte bara finns en metod för lärande utan det är viktigt att ta tillvara på de olika sätten att förmedla kunskap inom språkförståelse. Det som fungerar för ett barn behöver inte fungera för ett annat. Detta tycker jag är mycket viktigt att ta med sig när det gäller att lära barn olika saker. Jag upplever att när jag varit ute i förskolor och arbetat och praktiserat så har barnen haft olika sätt att lära och det är då viktigt att som pedagog servera ett stort utbud av olika metoder för lärande. I läroplanen för förskolan (98 re. 2010 s. 5) redogörs för att förskolans verksamhet ska anpassas efter varje enskilt barn. 

Vad gäller helordsmetoden har jag själv stött på den när jag varit arbetat genom att det överallt i förskolornas lokaler finns lappar för vad de olika föremålen heter, på så vis lär sig barn i vardagen hur olika ord ser ut. Jag upplever dock att orden ofta är skrivna med versaler vilket då gör att skillnaden mellan de olika ordbilderna inte blir särskilt stora, det enda som skiljer är längden. När jag tänker på ljudningsmetoden relaterar jag främst till min egen skolgång då det var på det sättet jag lärde mig läsa och det är även på det sättet som pedagoger i förskolan idag introducerar barnen för läsning. Pedagogerna hjälper barnen att sätta ljud på stavelserna som står på lapparna som sitter uppe på de olika föremålen. Jag anser att båda de metoder som Ann-Katrin presenterade för oss under föreläsningen är bra och användbara. Det viktigaste inom språkinlärningen är enligt mig inte att bestämma vilken metod som är rätt och fel utan det är att pedagogerna presenterar olika metoder för barnen och att de ständigt har i åtanke att samtala med barnen och att barnen hela tiden har tillgång till språkstimulerande material och miljöer. En annan viktig aspekt vid språkinlärning är att du som pedagog är inspirerad och visar att du är intresserad av det du läser.

Ett videoklipp som jag anser visar på vikten av engagemang är denna:

http://themetapicture.com/this-man-opens-a-book/

De kursmål jag kopplat till i detta inlägg är:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser 

Referens:

Ann-Katrin Svensson, Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt, 20/1-15, Högskolan Borås

• 
  
• Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö̈ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Kursmål

De mål jag efter avslutad kurs ska nått upp till:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser 
• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål 
• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter 
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande 
• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling 
• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen 
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Kursstart

Hej!

Jag har nu börjat sjätte teminen på Förskollärarutbildningen på Högskolan i Borås. Under kursintroduktionen förklarade kursansvariga Mats och Marie innehållet i denna kurs. De berättade att stora delar av kursen kommer att vara praktiska i form av estetiska ämnesområden så som bild, musik, drama och textil. Kursen kommer även att behandla ämnesområden som svenska som andraspråk, metoder för språkinlärning och kommunikation utifrån specialpedagogiska perspektiv. Under kursintroduktionen berättade Mats och Marie att vi under kursens gång även ska besöka ett antal olika museum för att se vilka möjligheter det finns för pedagoger i förskolan att ta med barngrupper dit. Vi kommer också att besöka navet vid två tillfällen för att se deras arbetssätt.

Löpande genom kursen ska vi skapa en digital portfolio där vi redogör för de olika ämnesområdena i kursen kopplat till kurslitteratur och läroplan. Jag valde att göra denna portfolio i form av en blogg vilken ni nu är inne och besöker. I bloggen kommer jag att skriva om de olika moment som kursen består av och jag kommer också att lägga upp bilder från workshops, museibesök, praktik och skapande verksamhet på högskolan.

Hoppas ni besöker bloggen ibland för att se vad jag gör under utbildningen och för att skapa er en uppfattning om vad jag kommer att kunna när jag kommer ut i verksamheten som förskollärare.