Utställning av den färdiga produkten

Idag hade äntligen alla barns papper torkat så vi kunde gå vidare och göra klart för att sedan kunna ställa ut de så föräldrar och övriga avdelningar kunde se hur fina de blev. Jag valde att vid detta moment redan från början ha ganska tydliga riktlinjer. Detta val gjorde jag då jag sedan tidigare märkt att många av barnen i denna barngrupp blir låsta av att inte veta vad de ska göra om de inte fått riktlinjer. Varje barn fick ett svart papper att klistra fast sitt egengjorda papper på. Därefter fick barnen välja om de ville skriva sitt namn med guld- eller silverpenna. Nästintill alla barn kunde skriva sitt namn men de som ännu inte lärt sig fick hjälp av mig på så vis att vi tillsammans höll i pennan för att de skulle känna delaktighet. 

Barnen har uttryckt att de tyckte detta moment var väldigt roligt och med glädje visat sina föräldrar det färdiga resultatet av sina papper. Det roliga med denna aktivitet tycker jag är att allas papper blir olika, inget är det andra likt. I läroplanen för förskolan (98 rev 2010 s.  redogörs för att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning” 

Efter att allas papper var färdiga samtalade jag med barnen kring det faktum att allas papper är olika och då fick jag en kommentar av ett barn som visade på att jag lyckats uppnå det mål ur läroplanen som jag tidigare beskrev. 

"Det gör inget att allas papper är olika dom är lika fina ändå, 

precis som vi människor är lika finna fast vi inte är likadana." 

Det jag lade märke till när jag var på förskolan nu i efterhand är att barnen är mycket uppmärksamma och påminner varandra om att inte slösa på ritpapper eftersom vi måste vara rädda om miljön. Detta upplever jag som bra då mitt mål med denna aktivitet var att få barnens förståelse kring hållbar utveckling och att ta tillvara på naturen skulle stärkas. Detta anser jag har lyckats eftersom alla barn mer än förut talar om att vara rädd om naturen.      

Referens: 

Läroplan för förskolan Lpfö̈ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Skräp-Maja skapar tillsammans med barnen

Under samlingen idag fick barnen besök av sin kompis Skräp-Maja, hon frågade barnen om de visste vart pappret de ritar på kommer ifrån? Det visste inte barnen, Skräp-Maja berättade då för dem att papper görs av träden som växer i skogen. Hon berättade sedan för dem att det är viktigt att vi tar hand om vår natur och inte slösar för mycket med pappret som vi har på förskolan. Skräp-Maja ville sedan att hon och barnen skulle hitta på något kul på förskolan några veckor framöver och det var att göra eget papper utav gamla tidningar. Skräp-Maja berättade hur de skulle gå tillväga och att hon behövde hjälp av sina kompisar på förskolan för att lyckas. Några barn åt gången fick sedan följa med Skräp-Maja till målarhörnan på avdelningen för att sätta igång. 

Innan Skräp-Maja och barnen kunde börja sitt skapande var de tvungna att klippa småbitar av tidningar som de sedan skulle lägga i en plastback med ljummet vatten. Under tiden detta skedde diskuterade barnen tillsammans med mig som pedagog och Skräp-Maja kring vad ljummet vatten är och vad de trodde skulle hända sen när vi klippt färdigt och lagt småbitarna i vattnet. Detta fick barnens ordförråd och förståelse kring nya ord att ökas. De fick även möjlighet att göra sin röst hörd genom att uttrycka sina tankar om olika hypoteser kring skapandet av eget papper. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010 s.10) redogörs för att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra". 

Efter att barnen lagt i pappersremsorna i vattnet var det dags att gå vidare till nästa steg som var att använda sig av stavmixern för att mixa samman vatten och pappersremsor till en pappersmassa. Vid detta moment var Skräp-Maja noga med att säga till barnen att detta är farligt och att det är en vuxen som måste sköta mixern. Efter att pappersmassan var färdig fick barnen välja viken färg de ville att deras papper skulle ha. 

Sedan var det dags att använda sig av en ram för att fånga upp pappersmassa. Detta moment var det några barn som tyckte var väldigt läskigt eftersom det kändes lite slemmigt på händerna. Andra tyckte det var väldigt kul och ville helst inte ta upp händerna ur massan.  Efter att jag och Skräp-Maja fått alla barn att ta upp massa på ramen var det dags att försöka vända ramen upp och ner på en tidning för att få pappersmassan att släppa från ramen. Detta var inte det enklaste så vi fick alla hjälpas åt att knäppa på den tills den släppte. Efter att den släppt från ramen var det dags för pappret att torka vilket Skräp-Maja förklarade för barnen skulle ta några dagar.

De kursmål jag kopplar detta inlägg till är:

• Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande 

Referens: 

Läroplan för förskolan Lpfö̈ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Handdockan - Skräp-Maja

Idag har jag presenterat min egenskapade handdocka för barnen. Detta blev en riktig succé. Barnen var mycket intresserade av denna lilla filur. Det jag gjorde med barnen idag var först att visa henne för barnen och sedan ville jag att de tillsammans skulle bestämma vad dockan skulle heta. För att göra valet rättvist och samtidigt introducera de för demokrati och majoritet valde jag att de skulle få rösta på vilket namn dockan skulle få. Jag hade valt ut två namn att välja mellan och barnen fick sedan rösta på det namn de tyckte passade bäst till dockan. Namnen som barnen fick välja mellan var Skräp-Maja och Skräp-Fia.

Röstningen gick till på så vis att barnen var och ett av barnen fick gå fram till mig för att placera en röst i form av en mugg vid det namn de ville att dockan skulle heta. När alla barn röstat kontrollerade vi tillsammans vilket av namnen som vunnit. Detta var vid detta tillfälle inte särskilt svårt då resultatet blev en röst på Skräp-Fia och tretton röster på Skräp-Maja.

Genom denna övning utvecklade barnen sin förståelse för att olika personer kan ha olika åsikt. De lärde sig också att det är mycket viktigt att alla ska få sin röst hörd men att det inte alltid blir på det sätt som de själva vill. I läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev. 2010 s. 8) redogörs för att förskolan ska arbeta demokratiskt och att barnen aktivt ska delta. Detta tycker jag att jag uppnådde i denna aktivitet då alla barn fick vara med och besluta kring handdockans namn. Lpfö (98 rev. 2010 s. 12) redogör också för att "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande" Även detta mål uppfylldes genom omröstningen som hölls då barnen var med och och röstade enligt demokratiska principer.

När jag tänker tillbaka på detta tillfälle tar jag med mig något som jag skulle vilja förändra tills nästa gång jag håller i en omröstning med barnen. Jag upplevde att barnen föll för grupptrycket och röstade på samma namn som deras kompisar gjorde, därmed den ojämna fördelningen av röster. Nästa gång jag arbetar med omröstning i förskolan ska jag tänka på att den som röstar ska gå in i ett avskilt rum och lägga sin röst. På så vis tror jag att barnen kommer att följa sin egen vilja när de lägger sin röst och därmed blir resultatet mer rättvist.

De kursmål jag kopplar detta inlägg till är:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande 

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö̈ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Didaktiskt material

Under denna kurs har vi fått i uppgift att skapa ett didaktiskt material att ta med ut till vår VFU-plats för att använda i arbetet med barnen. Materialet ska vara anpassat efter den barngrupp vi är i och med fördel även efter den verksamhet vi praktiserar i. Materialet ska även vara kopplat till kursens innehåll. På min VFU-plats arbetar pedagoger och barn med grön flagg, vilket betyder att förskolan arbetar för att bli en hållbar förskola som arbetar för att ta tillvara på naturen. Med tanke på detta valde jag att göra ett didaktiskt material som behandlar hållbar utveckling och återvinning.

Jag har valt att göra en handdocka som förmedlar budskapet att "det går att göra nytt av gammalt". Handdockan är skapad utav toalettpapper, vatten och en strumpa. Med denna handdocka vill jag introducera barnen för att det går att använda gammalt material som i vanliga fall slängs för att skapa nya saker. Detta utvecklar barnens förståelse och kunskap kring hållbar utveckling och återvinning. I Läroplanen för förskolan (lpfö 98 rev 2010 s. 11) redogörs för att "arbetslaget ska ge barnen möjligheter att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön" Detta mål anser jag knyter an till det didaktiska material jag skapat och har för avsikt att använda i barngruppen.

Anledningen till att jag valde att göra just en handdock är att jag anser att det är enklare att nå ut till barnen på så vis. Jag upplever att barnen får ett större intresse av det som ska göras om aktiviteten förklaras av en docka.  Forsberg Ahlcrona (2012 s. 193) menar att handdockor ofta används för att skapa intresse för sådant som barnen från början inte är intresserade av. Jag anser också att de barn som i vanliga fall är blyga öppnar sig för dockan, de vågar kommunicera sina tankar och även ställa frågor till den. Vidare kommer jag använda handdockan under de tre veckor jag är på förskolan för att introducera en aktivitet som behandlar hållbar utveckling. Jag har som tanke att barnen och dockan kommer att skapa tillsammans och samtidigt diskutera kring hållbar utveckling och vikten av att värna om naturen.

Instruktioner för att göra en egen handdocka:
Du behöver:
Toalettpapper
Vatten
Skål
En strumpa
Vattenfärg/flaskfärg
Limpistol
Knappar eller dylikt till ögon
Garn till håret

Gör så här:
1. Blötlägg toalettpappret i skålen med vatten.
2. Forma det blöta pappret till en boll kring fingrarna (storlek avgör du själv),
lämna kvar hålet där fingrarna är för att kunna hålla i handdockan
senare när den är klar.
3. När bollen har fått sin rätta storlek tar du lite blötlagt papper och formar
en näsa i önskad storlek och fäster på din boll.
4. Därefter lägger du in bollen i Ugnen i 50 grader i cirka fyra timmar för att torka.
5. Måla huvudet i önskad färg
6. Klipp bort hörnen på strumpan för att sedan kunna trä ut fingrarna där.
7. Limma fast strumpan i huvudet med limpistolen.
8. Fäst garn på huvudet för att ge hår till din handdocka

https://www.youtube.com/watch?v=UtPgc_6O0E4 

De kursmål jag kopplar detta inlägg till är: 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande 

Referenser:

Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012) Handdockan i pedagogiken. I Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta  (red.). Kultur, estetik och barnsrätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups, ss. 181-196. 

Läroplan för förskolan Lpfö̈ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket