Matematik i vardagen

Idag har jag varit på en mycket inspirerande föreläsning om matematik i förskolan av Carina Mattsson. Hon visade på en mängd olika aktiviteter som utvecklar det matematiska tänkandet hos barnen. Mattsson uppmanade oss studenter att ta tillvara på vardagssituationer och inte bara se matematiken i de givna lärotillfällena. Detta kopplar jag till det Thisner (2007 s. 6) tog upp gällande att det är vanligt att pedagoger i förskolan endast ser matematiskt lärande i de situationer som är lärarstyrda och handlar om att räkna. Hon menar att detta är synd då matematiken kan ses på så många andra ställen, som till exempel i barnens lek. Detta är något jag vill ta med mig ut i mitt blivande yrke som förskollärare. Jag tror dessvärre att det är vanligt att verksamma pedagoger i förskolan missar att se de små situationerna som lärande då de är mycket fokuserade vid att hinna med de planerade aktiviteterna. Vardagssituationer som innehåller matematik som Mattsson tog upp är till exempel påklädningssituationen, matsituationen och utevistelsen. 

Vid påklädningssituationen menar Mattson att det är viktigt att ge barnen tid och inte stressa dem. Hon menar att om barnen får tid att tänka kan de mycket mer än vad vi pedagoger tror. Mattsson förklarade bland annat att det är viktigt att se de små situationerna som lärosituationer, till exempel en vante till en hand (ett-till-ett-principen) eller att två skor är ett par skor.  

Vid matsituationen anser jag ofta att det kan bli rörigt efter en stund när många av barnen ätit upp och väntar på att få gå från bordet. Mattsson kom med en lösning på detta problem som jag tror skulle fungera jättebra på en avdelning med barn i de äldre åldrarna på förskolan. Hon gav ett exempel där du som pedagog kunde fånga barnens intresse samtidigt som deras matematiska förmåga utvecklas. Du som pedagog ska ta fram ett antal ärtor, därefter räknar du dem tillsammans med barnen så att alla vet hur många det är. Be sedan barnen att blunda medan du gömmer några av ärtorna. fråga sedan barnen hur många som är gömda. Denna aktivitet övar barnen dels på talraden men också på antalsuppfattning genom att de ska räkna ärtorna först innan pedagogen har gömt några och sedan efter för att komma fram till ur många som försvunnit. 

När barnen är ute på gården eller i skogen är det ett ypperligt tillfälle att arbeta med matematik, något jag har använt mig av under min VFU. Barnen jag har träffat har tyckt det varit oerhört kul att få uppdrag att göra. Exempelvis kan det vara hämta en pinne som är lika lång som ditt finger eller hämta lika många kottar som du har tår. Denna typ av uppdrag övar barnen på längd och antal. Du kan även ge barnen uppdrag som tränar de på läges- och riktningsuppfattning. Till exempel ställ dig ovanpå en sten eller kryp under en vuxens ben. Carina Mattsson tog upp en rolig aktivitet att göra tillsammans med barn i skogen. Ta med dig en randig halsduk i olika färger och ge barnen i uppgift att hämta saker i varje färg som finns på halsduken. Denna typ av aktivitet tränar barnen på ett-till-ett-principen. Björklund (2009 s. 46) beskriver ett-till-ett-principen som en metod där barnet kopplar ett föremål i en mängd till ett föremål i en annan. Denna princip lägger grunden för förståelse kring att ett räkneord kan kopplas till ett räknat föremål. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 2010 s. 10) redogörs för att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring” De aktiviteter jag ovan beskrivit kopplar jag till detta mål ur läroplanen för förskolan. 
 

De kursmål jag kopplar detta inlägg till är:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser 

Referenser:
Björklund, Camilla (2009). En, två, många: om barns tidiga matematiska tänkande. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Matsson, Carina, Matematik med fokus på utomhusmiljön, 13/3-15, Högskolan Borås

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Besök på museum i Borås

Idag har jag besökt två museum i Borås. Det ena som är speciellt inriktat mot barn var KNACKA PÅ och det andra var Borås Konstmuseum som inte riktar sig till barn i första hand.

Barnens kulturrum, KNACKA PÅ!

Jag tyckte att detta var ett mycket bra ställe att ta med dig de yngsta barnen på förskolan till. KNACKA PÅ baseras på Anna-Clara Tidholms bok KNACKA PÅ! Personalen på museet har skildrat denna bok genom att bygga upp en miljö med många inslag från boken. Bland annat är det så att i boken har alla dörrar som figuren knackar på olika färg och den färg som dörren i boken har har även rummet som man kommer till. Detta har personalen tagit efter och på museet återfinns dörrar i olika färg och även rum med samma färg som respektive dörr.

När jag besökte KNACKA PÅ pratade jag med en kulturpedagog som arbetar där. Hon förklarade hur dagarna brukar se ut på barnens kulturrum och att det under veckorna finns fasta scheman på vad som händer. Det fanns bland annat en sång- och rörelsestund för de allra minsta barnen till de lite äldre, 0-5 år. Det fanns även bebisteater för bebisar under 1 år och teater för barn mellan 1,5 och 3 år. Hon beskrev att kulturrummet ofta besöks av föräldrar och deras små barn men det finns även möjlighet att komma till KNACKA PÅ tillsammans med en förskolegrupp på bestämda dagar.

Under besöket på KNACKA PÅ lade jag märke till att det inte var några leksaker i de olika rummen utan barnen fick fritt fantisera och leka i rummen. Det fanns bland annat ett rum med skaparverkstad, ett stort rum med plats för rörelse och ett rum där det fanns böcker att läsa på plats eller låna med sig hem om man så ville. Jag tyckte att det var väldigt kul och inspirerande att besöka KNACKA PÅ, dels för att jag tydligt kände igen mig i rummen genom att jag tidigare läst boken men också för att personalen var mycket välkomnade och öppen. I varje rum fanns kopplingar till boken, så som färgsättning och andra detaljer till exempel som att bilderna som var målade på väggarna tagna ur boken.

Jag fick ett bra intryck av detta besök och skulle gärna besöka det men min blivande barngrupp men anser att det mest lämpar sig för de lite mindre barnen då jag tror att de äldre kräver mer utmaning.

Borås Konstmuseum!

Under besöket på Borås Konstmuseum fick jag en lite annan uppfattning än vad jag fick på KNACKA PÅ. Detta museum anser inte jag lämpar sig för barn i lika hög grad. Jag tycker absolut att vi i förskolan skall besöka museum likt detta men däremot får man som pedagog vara noga med att vara upplyst kring vad utställningen handlar om så det inte är något som är opassande för yngre barn.

Marie Bendroth Karlsson talade i sin föreläsning "Konstpedagogik och yngre barn" om demokratiuppdraget vilket behandlar det faktum att "barn ska till fullo ges möjlighet att delta i de konstnärliga och kulturella livet" (FN s konvention om barns rättigheter §31). Med detta vill jag förtydliga att det är viktigt att vi pedagoger i förskolan introducerar barnen för olika former av konst. Genom att besöka museum med barnen på förskolan ökas barnens sinnesupplevelse och det kan även skapa goda förutsättningar för vidare lärande. Du kan som pedagog tillsammans med barnen samtala kring vad ni ser på tavlorna/skulpturerna. På så vis utökas barnens språk och de kan även få ökad kunskap inom färg och form. Något som dock är viktigt att tänka på när du besöker olika typer av museum med barnen är att du som pedagog inte ska ställa frågor som banaliserar konsten, då det gör att det tolkningsbara kring konsten tas bort. Marie Bendroth Karlsson lyfte i föreläsningen är det är viktigt att du som pedagog ska låta barnen tolka själva.  

Borås Konstmuseum hade när vi var där en utställning av Kristina Janson. Hennes bilder ansåg jag inte var olämpliga att visa för barn, vilket gör att jag mycket väl hade kunnat ta med mig en barngrupp dit. Det är dock viktigt att tänka på att barnens intresse bör styra hur länge vistelsen på museet ska vara. Är barnen intresserade av att se på bilderna och pratar mycket om det tycker jag absolut att vi kan vara kvar en längre tid men däremot tycker jag inte att pedagoger ska tvinga barnen att kolla på målningar de inte är intresserade av. Detta kan göra att barnen senare i livet har med sig en syn på museum som något tråkigt, vilket vi inte vill eftersträva.   

Referens:

Marie Bendroth Karlsson, Konstpedagogik och yngre barn, 11/3-15, Högskolan Borås

FN s konvention om barns rättigheter §31 Tillgänglig: http://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/barnkonventionen-lang-version/#Art 31 

Drama

Under dagens workshop som Gunilla Fihn höll tillsammans med oss har vi fått lära oss kring forumteater och forumspel. Vi har även under dagen fått gestalta diverse vardagssituationer som kan bidra till konflikter på en förskola.  

Forumteater och forumspel beskrevs under workshopen som ett sätt att utforska, förstå och förändra verkligheten. Dessa metoder är enligt Fihn ett bra sätt att analysera motsättningar och konflikter med hjälp av kreativa lösningar. Hon tog under workshopen upp att målet med ett forumspel är att förvandla åskådaren från passiv till medskapare, det ger även människan en möjlighet att träna inför verkligheten och förbereda sig inför framtiden. Med hjälp av forumspel blir du medveten om dina egna tankar och värderingar och det blir på så vis enklare att bryta inre och yttre förtryck. 

Under workshopen blev vi indelade i mindre grupper där varje grupp fick varsitt fall att göra om till en forumteater. Alla situationer som delades ut var någon form av konfliktsituation, där problemet som utspelades i de flesta fall gick att lösa genom förändrad inställning. 

Riktlinjerna vi fick var:

- Utgå ifrån verkligheten

- Tydlig konflikt i handling

- Vuxenroller ev. dubblare (en person som håller med i allt som sägs)

- Eländigt slut

Efter att forumteatern var uppspelad för övriga grupper var det dags att spela upp den ytterligare en gång. Denna gång fick vem som helst i publiken när som helst säga STOPP och själv ersätta en av personerna som deltog. Detta för att förändra förloppet och förhoppningsvis även komma fram till en lösning på problemet.  

Denna typ av dramaövning anser jag kan vara mycket bra och givande om det skulle uppstå en konflikt i arbetslaget eller mellan en pedagog och en förälder. Däremot är det ingen övning att använda sig av i barngruppen då den är allt för avancerad för barnen att förstå. Vid användande av forumspel i barngruppen är olika typer av värderingsövningar bättre. Det skulle tillexempel kunna vara att leka fyra hörn, heta stolen eller att gestalta olika saker med hjälp av att spela statyer. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010 s. 10) redogörs för att verksamheten ska eftersträva att alla barn stärker sitt kunnande kring att förmedla erfarenheter genom drama. Detta kan uppfyllas genom att du i barngruppen arbetar med olika typer av dramaövningar. Genom att göra värderingsövningar ges barnen även möjlighet att förmedla sina tankar kring vad de anser är viktigt för dem och de får även förståelse kring att alla har olika värderingar och att det är helt okej. Även detta är något som redogörs för i Lpfö "Arbetslaget ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande" (98 rev. 2010 s. 9).  

Referens:

Fihn, Gunilla. Workshop Drama 1, 12/3-15, Högskolan Borås 

Läroplan för förskolan Lpfö̈ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Textilmuseet

Idag har vi varit på ett mycket inspirerande besök på Textilmuseet. Vi möttes upp av museipedagogen Karin när vi kom dit, hon visade oss runt i de fina lokalerna och beskrev mycket väl vad pedagoger som kommer med en barngrupp kan göra på Textilmuseet i Borås. 

Karin var mycket noga med att poängtera att när du som pedagog kommer med en barngrupp för att besöka och lära er om textil är det bra att vara medveten om att det allra mesta som ligger framme är tillåtet att röra vid. Hon menade att det material som är ömtåligt eller mycket värdefullt ligger inglasat. Detta är mycket bra då jag tror att många pedagoger lätt drar sig för att besöka museum då de är rädda att barnen ska röra vid saker de inte får och på så vis förstöra.  

När vi gick omkring i lokalerna på textilmuseet var det mycket som lockade våra ögon och då började vi samtala kring hur hon som pedagog på museet får barnen att vilja lämna de färgglada miljöerna för att se på nästa del av museet. Hon menade då att hon är mycket öppen och att det är viktigt att följa barnens intresse. Fångas barnen av att titta på det stora traktordäcket och den fina hjälmen på första våning är det inget som hindrar att barngruppen stannar där en längre stund än det var planerat från början. Detta är något som jag tycker är mycket bra. När jag varit ute på VFU har jag märkt att det är viktigt att barnen är intresserade av det som händer och att pedagogerna uppmärksammar vad barnen intresserar sig av då det då är mycket lättare att fånga barnen och på så vis lära de nya saker. Det är också viktigt att barnen upplever det de lär sig som meningsfullt och roligt.

 I läroplanen för förskolan redogörs för att:

"Förskolläraren ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever det roligt och meningsfullt att lära sig nya saker"

På textilmuseet fanns det väldigt mycket att se på och jag tror att om du tar med dig en barngrupp dit är det bra om ni besöker vissa utvalda delar då barnen annars lätt kan tröttna. Du som pedagog bör vara medveten om vad som finns på museet för att på så vis få ut så mycket som möjligt av besöket.

Något som jag tycket var mycket kul att se när jag var på textilmuseet var att det finns så mycket saker som används i vardagen som faktiskt är skapat av just textil. Exempelvis plåster, traktordäck och bandage. Detta var något som jag inte funderat kring tidigare men nu i efterhand lade jag märke till detta.  Det är även något som jag vill uppmärksamma barnen på och jag tror att det gör besöket ännu mer intressant och givande att de känner igen sig i vissa delar. När vi gick omkring inne på textilmuseet var det några delar som jag fastnade för lite mer specifikt. Det var för det första det området där de visade på saker som var gjorda av återvunnet material. Bland annat en klänning som var gjord av plast- och tygrester men där fanns även en del där de visade på "miljöfarlig" textil respektive textil som är bra för miljön. Den andra delen som jag tyckte var mycket rolig var den garderob som fanns med kläder från olika årtionden. I denna garderob var det fritt fram att prova och se hur människorna klädde sig förr. Genom att besöka garderoben kan du som pedagog även lära barnen kring olika årtionden och barnen får då lättare en förståelse för hur deras mor- och farföräldrar levde när de var unga.    

Källhänvisning:
Läroplan för förskolan Lpfö̈ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket