Besök på museum i Göteborg

Idag har jag varit i Göteborg och besökt tre olika museum för att få en uppfattning om vad som gäller när man ska besöka museum med barn och vad som är bra att tänka på inför besöket. De tre museum jag besökte var Göteborgs Stadsmuseum, Hasselblads center och Världskulturmuseet. Dessa tre museum var väldigt olika varandra och jag tänkte beskriva de olika museerna och sedan diskutera kring huruvida de passar barn eller ej. I läroplanen för förskolan redogörs för att "förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa". Detta mål anser jag passar bra i arbete med att besöka olika museer för att på så sätt se bilder och skulpturer samtidigt som du sedan samtalar kring dessa.

Göteborgs Stadsmuseum 

Jag fick ett mycket gott intryck av Göteborgs stadsmuseum, det fanns många olika utställningar och jag besökte två av dem. Den första utställningen jag besökte var en som handlade om barnhemsbarn från olika barnhem i Sverige i mitten av 1900-talet. Denna utställning gav mig som vuxen mycket tankar och funderingar. Enligt min uppfattning anser jag inte att den var lämplig att ta med en barngrupp till då den visade på otäcka bilder och berättelser som barnhemsbarnen berättat. 

Detta är några av bilderna som visades i utställningen om barnhemsbarn.
  

Nästa utställning som jag besökte var en mycket stor utställning som visade på olika tidsåldrar. Denna utställning tyckte jag var väldigt bra för barn, något jag blev mycket positivt överraskad av var att jag i receptionen fick med mig en karta som de normalt sett ger till barn. Denna karta visade var de olika tidsåldrarna fanns i huset men det fanns även olika uppgifter som barnen kunde lösa utmed vägen. Detta anser jag är ett mycket bra koncept för att locka barnen att vilja upptäcka och lära kring det utställningen behandlar. Utställningen kring tidsåldrarna var som jag tidigare nämnde mycket stor vilket fick mig att förstå att det inte vore lämpligt att gå igenom hela denna utställning på en och samma dag. Det bästa tror jag vore att dela upp utställningen på olika tillfällen. Ett bra sätt tror jag kan vara att om du i barngruppen arbetar med till exempel medeltiden, då tar du med barngruppen endast till den del som handlar om medeltiden. Nästa gång kanske ni arbetar med vikingatiden då går ni till den delen. Detta för att barnen inte ska tappa intresset för museet.

Barn har många gånger en tendens att tappa fokus efter en stund i stillhet vilket då gör att de behöver röra på sig. Detta hade Göteborgs Stadsmuseum tänkt på och skapat en del som heter Barnens museum, här kunde barnen springa av sig i en stor hall som var utformad som en slags lekplats med klätterväggar, puffar och annat lekmaterial.

Hasselblad center

Nästa museum som jag besökte var Hasselblad center. Detta var ett museum som innehöll en fotoutställning. Just nu denna period var det en utställning av An-My Lê som visade olika bilder som skildrade konflikter i form av krig. Hon har fotograferat diverse olika konfliktsituationer. Jag anser att dessa bilder inte var lämpliga att visa för barn då de kan vara mycket obehagligt och framkalla rädsla hos barnen. Skulle det vara så att du i din barngrupp har barn som kanske varit med i flykt från ett krigsdrabbat land kan denna typ av utställning väcka minnen och barnen kan få en mycket kraftig obehagskänsla vilket vi inte vill förknippa verksamheten med. Jag tror dock inte alltid att utställningarna är uppbyggda på detta sätt utan det var nog mest otur just denna gång.

Världskulturmuseet

Det sista museet som jag idag besökte var Världskulturmuseet. Just nu är det många utställningar som är under uppbyggnad där vilket gjorde att jag endast tittade på en och den hette "Jordlingar". "Jordlingar" är en utställning särskilt skapad för barn och syftet med den är att visa för en utomstående (utomjording) hur vi på jorden lever. I utställningen fanns bilder och skulpturer som visade på olika vardagsaktiviteter för oss människor. Det fanns även olika aktiviteter för barn att testa på till exempel fanns det en stor cylinder är barnen kunde krypa in, det fanns även en stor "puff-pool" och en station där man hade hörlurar på sig för att höra olika läten som finns på jorden. 

Sammanfattningsvis vill jag efter dessa besök säga att jag fick en mycket positiv syn på att besöka museum med barn. Något man däremot måste ha med sig som pedagog är att alltid vara förberedd innan man besöker ett museum med en barngrupp. Jag skulle rekommendera att du först varit på museet själv innan du tar med barnen. Det är också mycket viktigt att du är medveten om vilken utställning som visas på museet just nu då det annars kan bli en otäck upplevelse. 

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket 

Navet med fokus på Fysik och Kemi

Idag har vi varit på vårt andra besök på Navet och dagen handlade om fysik och kemi. Vi träffade även denna gång pedagogen Anna. Hon är en mycket inspirerande person som lockar till att jag som blivande förskollärare vill lära mig mer om naturvetenskap.  Hon får mig samtidigt att förstå att det är viktigt att barnen redan i förskolan får kunskap om naturvetenskap och att pedagogerna visar ett stort intresse själva för att förmedla en positiv syn på kemi, fysik, teknik och allt annat som har med naturvetenskap att göra. Anna menar att om du inte är intresserad av det du ska lära ut blir inte barnen det heller. Om du är väldigt ointresserad av till exempel kemi är det bättre att du inte lär barnen om det utan i stället lämnar över det ämnesområdet till någon annan i arbetslaget som är mer intresserad.

Under workshopen idag fick vi två berättelser lästa för oss. Den ena handlade om Draken Berta som berättade om vad luft består av och den andra handlade om Tunda och Triton som berättade om luftmotstånd. I slutet av varje berättelse fanns också ett experiment att utföra med barngruppen som knöt an till berättelsen. Efter att Anna läst berättelserna för oss skulle vi i grupp diskutera vad vi tyckte var bra respektive dåligt i berättelserna. Vi skulle också diskutera utefter ett antal begrepp som handlar om lärande i förskolan, inte bara lärande bland barnen utan också bland de vuxna. De olika begrepp som vi utgick ifrån var:

Detta tyckte jag var mycket intressant då lärande finns på så många olika sätt runt omkring oss. En aspekt av lärande som jag tycker är mycket bra i förskolan är att alla ämnen vävs ihop med varandra, det är ämnesintegrerat lärande. Skillnad kan ses i den övriga skolan där allt lärande delas upp på ett helt annat sätt, barnen lär sig matte för sig och svenska för sig. För att kunskap ska befästas hos barnen anser jag att det är mycket viktigt att det som lärs ut hamnar i ett sammanhang och att barnen kan koppla till sina egna erfarenheter för att på så sätt enklare förstå hur saker och ting hänger ihop.

Något som Anna lyfte som något viktigt är att redan från början använda de rätta benämningarna när man talar med barnen. Hon menar att det beror på att annars måste barnen lära om när de kommer upp i skolåldern vilket bara är onödigt, hon menar att det inte är svårare för barnen att lära sig säga syre eller koldioxid än att säga luft. Detta tog jag till mig och ska verkligen tänka på detta i samtalet med barn. I läroplanen för Förskolan (Lpfö 98 rev. 2010 s. 10) redogörs för att förskolan skall sträva efter att "alla barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra" (98 rev. 2010 s.10). Detta kopplar jag till det Anna beskrev gällande användandet av korrekta begrepp. Genom att du i samtalet med barnen i barngruppen använder rätt benämningar och är noga med att förklara för barnen vad de olika begreppen betyder ökar du deras ordförråd och också deras språkförmåga. Detta gör att lärandet kring fysik, kemi, naturkunskap och matte även handlar om språk. Detta är något som vi i förskolan eftersträvar då vi ser på lärande som något som ska ske ämnesintegrerat.

Efter det att vi diskuterat kring berättelserna fick vi i uppgift att utföra de experiment som stod beskrivna. Det första vi gjorde var ett experiment hämtat ur berättelsen om Tunda och Triton. Vi skapade en luftballong med hjälp av snöre och en plastpåse. Efter att vi gjort klart luftballongen skapade vi även en korg där vi placerade en björn i plast för att få en tyngd till vår ballong. Vi ställde oss sedan högt upp på ett bord för att testflyga vår ballong för att se om den betedde sig som vi ville. Men det går inte alltid som man tänkt sig första gången så vi fick göra några mindre ändringar för att få den att flyga på ett bra sätt.

                                             Detta är den första ballongen vi gjorde.

                       Detta är ballongen efter att vi ändrat lite på den för att få den att flyga bättre.

Jag tyckte att detta experiment var mycket kul och jag lärde mig en del nya saker. En sak som jag tänkte på var att det är viktigt att testa sig fram för att få ett bra resultat och det är även något man måste prata om med barnen innan man utför experiment. Jag anser att denna typ av aktivitet kan vara mycket roligt att göra tillsammans med en barngrupp, den var enkel och det krävdes inte heller något dyrt eller svåråtkomligt material. Med hjälp av denna aktivitet kan man även tala med barnen kring skapandet och även lyfta frågor som, vad de tror behöver ändras för att ballongen skall flyga bättre?Barnen lär sig också nya begrepp genom att vi benämner allt med de rätta orden, så som luftmotstånd, tyngd och höjd.

Det andra experimentet vi gjorde var att experimentera med Fissaft, vilket är rödkolssaft. Experimentet gick till så att alla fick ett provrör, bikarbonat, matolja, fissaft och citronsyra. Vi började med att tillsätta en tesked bikarbonat i provröret, därefter hällde vi i matoljan i provröret och såg vad som hände. Efter det tillsatte vi fissaft i provröret och väntade med förväntan på vad som skulle hända. Därefter fick vi lägga i lite av citronsyran för att se om det skedde någon förändring då. Efter att vi gjort detta diskuterade vi i grupper varför resultatet blev som det blev.

Detta experiment upplevde jag var lite mer avancerat än det första men betydligt mer spännande. Jag tror att det skulle gå bra att utför detta experiment med barngruppen om man hela tiden finns där som vuxen och guidar de i deras upptäckande. Anna gav oss ett mycket bra tips att tänka på i arbetet med barnen när det gäller att experimentera och det är att pedagogerna inte alltid behöver ställa så många frågor utan barnen kan ibland bara vilja ta till sig upplevelsen i tystnad. Ett bra tecken på att barnen vill veta mer och är intresserade är att de själva frågar, annars tycker Anna att vi ska "låta barnen vara".

    

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. 

Anna Gunnarsson, Navet 1, 24/2-15, Navet

Bild - Skapande med olika material

Under dagens workshop med Mats har vi  fått experimentera och testa oss fram med olika material. Vi fick ett stort utbud av färger och material att måla med och på och även olika livsmedel för att se vad som funderar med vad. Vi fick välja och vraka mellan de olika färgerna för att se om det fungerade att måla på de olika materialen och vilka färger som funderade bäst på vilket material. Detta upplevde jag som mycket bra då det är viktigt att som blivande pedagog vara medveten om vad som fungerar bra och mindre bra när det gäller skapande med hjälp av färg och olika material. 

Något som jag tog fasta på under dagens workshop var att jag som blivande pedagog vill ha möjlighet att erbjuda barnen att testa olika material för att de ska få många upplevelser och själva få förståelse för vad som fungerar och inte och vad som ger ett bra och mindre bra resultat. Jag har upplevt att det på de förskolor jag arbetat på oftast bara funnits en sorts papper och några sorters pennor, kritor och färger. Detta tror jag till stor del beror på att förskolorna har en budget att hålla sig till men jag tror även att det beror på att normen säger att det är vanligt papper, färgpennor och tusch som är det som används när det skapande sker i förskolan. 

Körling (2012 ss. 22-24) menar att det finns många föreställningar kring hur en klassrumssituation bör se ut. Detta tycker jag är synd då jag tror att barn lär sig genom att testa nya saker. Det är inte farligt att misslyckas ibland, jag tror tvärtom att det är bra då barnen på så vis vet hur de ska göra nästa gång för att få ett bättre resultat. Något jag vill ta fasta på när jag börjar arbeta i verksamheten är att ta tillvara på barnens intressen och funderingar kring det vi gör. Undrar barnen vad som händer om vi lägger salt på en täckning målad med vattenfärg vill jag tillsammans med barnen utforska detta.  På så vis visar jag att jag är engagerad i det barnen gör och med hjälp av en engagerad pedagog blir det en engagerad barngrupp villig att utforska och lära nya saker.  Körner (2012 s. 24) menar att vikten i förskolan bör ligga vid att lyssna på barnen och deras intressen för att på så vis få barnen att vilja lära mer. 

De kursmål jag kopplat detta inlägg till är:   

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande 

Referenser:

Körling, Anne-Marie. (2012). Nu ler Vygotskij eleverna, undervisningen och Lgr 11. Johanneshov: TPB

Musik

Jag upplever att musik i förskolan är något som allt som oftast förpassas till en kort stund under samlingen som hålls på förmiddagen i samband med fruktstunden. Detta tycker jag är mycket synd då det finns så mycket mer att göra med musik än att bara sjunga. I läroplanen för förskolan redogörs det för att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse sång och musik, dans och drama" (lpfö 98 rev. 2010 s. 10). Det ingår alltså i vårt uppdrag som förskollärare att tillsammans med barnen arbeta med musik.

Anledningen till att det förekommer så pass lite musik i förskolan tror jag är att många pedagoger känner sig obekväma och främmande för musikämnet. De förknippar musiken med att kunna sjunga vilket jag tycker är synd. Ehrlin (2012 ss. 139) beskriver förskolan som en naturlig plats för musik, men hon menar att det finns de pedagoger som inte känner sig säkra inom ämnet och därför drar sig för att använda sig av musik i verksamheten med barnen. Under workshopen som vi hade tillsammans med Karin Lindahl fick vi i klassen mycket bra inspiration till nya aktiviteter med musik som inte bara handlade om att sjunga. Vi fick bland annat göra en övning som handlade om rytm, takt och puls där vi fick gå i takt med musiken och allt eftersom fick vi instruktioner att följa. Karin bad oss bland annat att gå till varannat pulsslag och att ta fyra steg i en takt. Detta tycket jag var en mycket bra övning som pedagoger i förskolan lätt kan anpassa efter barnens ålder genom att klappa i det tempo barnen ska gå. Karin gav oss också nya begrepp att använda i arbetet med barnen i barngruppen, hon introducerade oss för fyra stycken notnamn. Vilanot (helnot),  klivnot (halvnot), gånot (fjärdedelsnot) och springnot (åttondelsnot).

Karin Lindahl lyfte under sin workshop vikten av att du själv som pedagog är engagerad och intresserad av det du gör. Hon menar att om du som pedagog är ointresserad av det du lär ut kommer barnen också att bli det då de speglar dina känslor. Hon menar också att det är viktigt att pedagoger i förskolan utgår från det de själva är bra på då verksamheten på så vis blir av högre kvalitet. Är du bra på att sjunga är det det du ska göra med barnen och inte spela instrument. Lämna de uppgifter som du anser dig mindre bra på till någon som är bättre på dem. Något som jag anser är mycket bra i förskolan är att vi arbetar i arbetslag vilket gör att det alldeles säkert finns personer som är olika bra på allt och detta ska vi se som en tillgång.

Jag anser att musiken borde få utrymme i verksamheten inte bara under de planerade aktiviteterna utan även i den fria leken. Detta tror jag många gånger kan vara främmande för pedagogerna i förskolan då de har för vana att sjunga och spela under samlingarna och inte vid andra tillfällen under dagen. Jag anser som jag tidigare nämnt att du som pedagog inte ska se musik som något jobbigt och svårt. Musik är ett brett ämne där det finns stora möjligheter att anpassa verksamheten efter alla individer. I den spontana verksamheten anser jag att musik går att få in på många sätt. Något som jag har märkt när jag arbetat i förskolan är att musik många gånger har en lugnande inverkan på barnen därför tycker jag det är mycket bra att tidigt på morgonen sätta på lugn musik på låg nivå för att skapa lugn och harmoni.

Referens:

Ehrlin, Anna (2012)Att starta musikprofil i förskolan I  Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 138-152

Lindahl, Karin. Workshop Musik1, 10/2-15, Högskolan Borås 

Läroplan för förskolan Lpfö̈ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket