Bild - Skapande med olika material

Under dagens workshop med Mats har vi  fått experimentera och testa oss fram med olika material. Vi fick ett stort utbud av färger och material att måla med och på och även olika livsmedel för att se vad som funderar med vad. Vi fick välja och vraka mellan de olika färgerna för att se om det fungerade att måla på de olika materialen och vilka färger som funderade bäst på vilket material. Detta upplevde jag som mycket bra då det är viktigt att som blivande pedagog vara medveten om vad som fungerar bra och mindre bra när det gäller skapande med hjälp av färg och olika material. 

Något som jag tog fasta på under dagens workshop var att jag som blivande pedagog vill ha möjlighet att erbjuda barnen att testa olika material för att de ska få många upplevelser och själva få förståelse för vad som fungerar och inte och vad som ger ett bra och mindre bra resultat. Jag har upplevt att det på de förskolor jag arbetat på oftast bara funnits en sorts papper och några sorters pennor, kritor och färger. Detta tror jag till stor del beror på att förskolorna har en budget att hålla sig till men jag tror även att det beror på att normen säger att det är vanligt papper, färgpennor och tusch som är det som används när det skapande sker i förskolan. 

Körling (2012 ss. 22-24) menar att det finns många föreställningar kring hur en klassrumssituation bör se ut. Detta tycker jag är synd då jag tror att barn lär sig genom att testa nya saker. Det är inte farligt att misslyckas ibland, jag tror tvärtom att det är bra då barnen på så vis vet hur de ska göra nästa gång för att få ett bättre resultat. Något jag vill ta fasta på när jag börjar arbeta i verksamheten är att ta tillvara på barnens intressen och funderingar kring det vi gör. Undrar barnen vad som händer om vi lägger salt på en täckning målad med vattenfärg vill jag tillsammans med barnen utforska detta.  På så vis visar jag att jag är engagerad i det barnen gör och med hjälp av en engagerad pedagog blir det en engagerad barngrupp villig att utforska och lära nya saker.  Körner (2012 s. 24) menar att vikten i förskolan bör ligga vid att lyssna på barnen och deras intressen för att på så vis få barnen att vilja lära mer. 

De kursmål jag kopplat detta inlägg till är:   

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande 

Referenser:

Körling, Anne-Marie. (2012). Nu ler Vygotskij eleverna, undervisningen och Lgr 11. Johanneshov: TPB

Musik

Jag upplever att musik i förskolan är något som allt som oftast förpassas till en kort stund under samlingen som hålls på förmiddagen i samband med fruktstunden. Detta tycker jag är mycket synd då det finns så mycket mer att göra med musik än att bara sjunga. I läroplanen för förskolan redogörs det för att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse sång och musik, dans och drama" (lpfö 98 rev. 2010 s. 10). Det ingår alltså i vårt uppdrag som förskollärare att tillsammans med barnen arbeta med musik.

Anledningen till att det förekommer så pass lite musik i förskolan tror jag är att många pedagoger känner sig obekväma och främmande för musikämnet. De förknippar musiken med att kunna sjunga vilket jag tycker är synd. Ehrlin (2012 ss. 139) beskriver förskolan som en naturlig plats för musik, men hon menar att det finns de pedagoger som inte känner sig säkra inom ämnet och därför drar sig för att använda sig av musik i verksamheten med barnen. Under workshopen som vi hade tillsammans med Karin Lindahl fick vi i klassen mycket bra inspiration till nya aktiviteter med musik som inte bara handlade om att sjunga. Vi fick bland annat göra en övning som handlade om rytm, takt och puls där vi fick gå i takt med musiken och allt eftersom fick vi instruktioner att följa. Karin bad oss bland annat att gå till varannat pulsslag och att ta fyra steg i en takt. Detta tycket jag var en mycket bra övning som pedagoger i förskolan lätt kan anpassa efter barnens ålder genom att klappa i det tempo barnen ska gå. Karin gav oss också nya begrepp att använda i arbetet med barnen i barngruppen, hon introducerade oss för fyra stycken notnamn. Vilanot (helnot),  klivnot (halvnot), gånot (fjärdedelsnot) och springnot (åttondelsnot).

Karin Lindahl lyfte under sin workshop vikten av att du själv som pedagog är engagerad och intresserad av det du gör. Hon menar att om du som pedagog är ointresserad av det du lär ut kommer barnen också att bli det då de speglar dina känslor. Hon menar också att det är viktigt att pedagoger i förskolan utgår från det de själva är bra på då verksamheten på så vis blir av högre kvalitet. Är du bra på att sjunga är det det du ska göra med barnen och inte spela instrument. Lämna de uppgifter som du anser dig mindre bra på till någon som är bättre på dem. Något som jag anser är mycket bra i förskolan är att vi arbetar i arbetslag vilket gör att det alldeles säkert finns personer som är olika bra på allt och detta ska vi se som en tillgång.

Jag anser att musiken borde få utrymme i verksamheten inte bara under de planerade aktiviteterna utan även i den fria leken. Detta tror jag många gånger kan vara främmande för pedagogerna i förskolan då de har för vana att sjunga och spela under samlingarna och inte vid andra tillfällen under dagen. Jag anser som jag tidigare nämnt att du som pedagog inte ska se musik som något jobbigt och svårt. Musik är ett brett ämne där det finns stora möjligheter att anpassa verksamheten efter alla individer. I den spontana verksamheten anser jag att musik går att få in på många sätt. Något som jag har märkt när jag arbetat i förskolan är att musik många gånger har en lugnande inverkan på barnen därför tycker jag det är mycket bra att tidigt på morgonen sätta på lugn musik på låg nivå för att skapa lugn och harmoni.

Referens:

Ehrlin, Anna (2012)Att starta musikprofil i förskolan I  Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 138-152

Lindahl, Karin. Workshop Musik1, 10/2-15, Högskolan Borås 

Läroplan för förskolan Lpfö̈ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket